Fel, fel, fel! Min bebis äter nästan hela tiden. Det innebär ganska många blöjbyten. Och så sover han ju en del, men bara kortare stunder. Och lägger jag ifrån mig honom så vaknar han direkt. Vill jag att han ska sova en längre stund får jag lägga mig tillsammans med honom i soffan eller sängen. Och då får jag ju också sova, vilket är välbehövligt. Men det blir inte mycket annat gjort.
Tvätten ligger kvar i maskinen och väntar på att bli upphängd. Vardagsrumsbordet ser ut som ett bombnedslag, soffan likaså.
Snuttefilten ligger orörd på skrivbordet och väntar på att bli ihopsydd. Att blogga finns oftast inte på kartan. Kommer jag ihåg att äta och dricka under dagen så är det en seger.
Nu låter det som om jag klagar, men icke! Jag älskar det. Elis är så gosig och söt att det inte spelar någon roll. Han är till och med söt när han skriker.
Och när MacGyver kommer hem och vill gosa med lillen, då är jag sjukt effektiv! Då plockar jag undan allt skräp jag dragit fram under dagen och viker och hänger tvätt och annat nyttigt. Ibland. Oftast kryper jag upp i soffan och kämpar för att hålla mig vaken innan det är dags för nattningsproceduren som kan ta allt mellan 1-4 timmar. Men när han väl somnat, då sover han ordentligt, så mamma får flera timmars sammanhängande sömn. A-barn!
Och nu undrar ni kanske hur jag fick tid till detta inlägg? Under amningen. Fast jag gillar inte att göra annat när jag ammar. Det känns ojuste mot Fisen på nåt sätt.
Men jag ska försöka blogga lite mer den närmaste tiden, för jag har saker att skriva om. Vi får väl se hur det går. Tills dess kan ni få njuta av några bilder från vårt vackra hem, så går jag och byter en blöja till.
Åh vilket upplyftande inredningsreportage du bjöd på nu ;) Allvarligt, du gör ett jättejobb o inte ett dugg konstigt att högarna växer, det gör Elis med så ta vara på den där korta tiden tillsammans. Man hittar olika rutiner för det mesta o dessutom skiftar ju hans behov med tiden. Vänta du...rätt var det är får du använda hela kroppen för att ta dig in i hans rum med den rena tvätten. Allt annat i garderoben ligger innanför dörren o agerar dörrstopp.. Spännande mer mer bloggning om saker, det ser jag fram emot! Stor kram!
SvaraRaderaÅh gullunge!! Vilket härligt och äkta inlägg :)
SvaraRaderaVa rädd om dig och mys på :)
Kramar Åsa
Jag fnissar lite och tänker att det är det här som kallas diskbänksrealism. Och så minns jag hur det var, hur man liksom satt ihop med varandra första tiden.
SvaraRaderaJag ammade förvisso inte men lillemannen ville prompt vara där jag var och allt kretsade kring mat, blöjbyten och sömn precis som du skriver. Och så otroligt kär som man är i sin lille bebis! Men jag tycker absolut du ska blogga lite om du kan för jag lovar att det är jättekul att läsa tillbaka sedan:) Kan knappt fatta att jag ens haft en sådan liten bebis - och då är sonen ändå bara tre år:)