lördag 25 maj 2013

Såklart!

Gårdagens trötthet hade naturligtvis sin förklaring. Idag ligger jag i soffan med feber och halsont. Inte kul alls.

Tur att det är helg i alla fall, så MacGyver kan ta hand om Fisen.

Nu ska vi äta glass och titta på House of Cards, innan jag går och lägger mig för att förhoppningsvis vakna pigg och kry(are) imorgon bitti. Min första mors dag som mor!



6 kommentarer:

  1. Hualigen..hoppas det släpper fort :)
    Kram på di!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Nja, det gjorde ju inte riktigt det... Mer info i ett inlägg under dagen.
      Ingen katastrof alltså, bara feber, men ändå :(
      Kram kram!

      Radera
  2. Nämen fy och fan! Typiskt att bli sjuker såhär på våren när det är en miljon högtider ungefär! Hoppas du piggade på dig lite inför mors dag och orkade med lite firande! Minns min första mors dag. Sambon minns den också. Inte med glädje dock:) Jag är van vid att man firar mors dag, lite tårta, nån present, ja... Vi bodde i huset då, långt från närmaste affär. Jag köpte därför hem färdiga tårtbottnar med mera och informerade sambon om att han förväntades se till att den blev färdig. Det glömde han helt av, ingen present eller någonting. Jag blev så OERHÖRT besviken!! För mig var det så stort att få uppleva den första mors-dagen, sonen var bara ett par månader då.

    Året efter slutade i en ännu värre "katastrof". *suckar* För att inte tala om förra året. Men i år hade han iaf ÄNTLIGEN lärt sig:) Började tro att han led av seriös utvecklingsstörning på området...:)

    Krya! Kraaam!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, såg din kommentar nu, precis när jag skrivit inne hos dig :)
      Ja, typisk vårsjuka och jag som hade roliga planer både för mors dag och för veckan. Jädra skit!
      Men nu blir jag nyfiken på vad som hände förra och förrförra året! Jag har fått instruera MacGyver noga här, för att undvika besvikelser :) Det gick ganska bra!
      Kram kram!

      Radera
    2. Hahaha, ja sambon skulle nog helst vilja att jag tappade minnet och aldrig någonsin nämnde dessa katastrofer igen:) Jo, andra året så var vi i Italien och kom hem på söndagen/mors dag. Jag ringde mamma och grattade och då frågade hon hur jag blivit uppvaktad. Det var då som jag insåg att sambon nog inte ens tänkte bry sig om dagen alls.

      Då ska man veta att jag har fixat och grejat med hans presenter varenda år när han ska uppvaktas, han har fått en utomlandsresa, hockeybiljetter och annat som han blitt väldigt glad för medan han konsekvent missar både födelsedag och jular när det kommer till mig. Men jag hade väl inte slutat hoppas så jag hade liksom utgått ifrån att han redan innan vår (weekendresa) hittat på nåt som låg hemma och väntade.

      I alla fall så blev jag alldeles knäckt och började gräla på honom och han blev jättesur och stormade där sent på kvällen, jag grät och tänkte att han måste tycka att jag är världens sämsta mamma eftersom han verkligen driter i mors dag både första året (och då var jag jätteledsen länge så han borde liksom ha lärt sig nåt) och sen kommer han hem och har varit på Ica och "panikhandlat" det fulaste örngottet EVER som det står "världens bästa mamma" på och så fick jag trisslotter också vilket var en usel present till mig!! Fy tusan vad jag var besviken! Det där gräsliga örngottet hittade vi för övrigt nyligen när vi röjde, jäklar vad vi skrattade:)

      Kan säga att förra årets ENDA födelsedagspresent bestod av tio trisslotter från honom... jag är HELT ointresserad av sådant. Har aldrig nånsin köpt en trisslott till mig själv och fattar inte hur han kunde tro att det var en vettig present till mig? Antagligen högg han dem väl vid kassan på Statiol typ? Av mig fick han en löjligt dyr 21-årig Whisky och biljetter till whiskeymässan.... man kan väl säga att det inte är hans romantiska sida som får mig att stanna?:)

      Radera
    3. Oj, herregud! Jag skrattade så filmjölken sprutade när jag läste det här! Det hade mycket väl kunnat vara MacGyver och jag (min första julklapp från honom var en ljudkabel). Jag förstår dig så väl! Örngottet, alltså... Hahaha! Förstår att ni skrattade när ni hittade, och bara det att ni kunde göra det är väl en ypperlig anledning till att hålla fast vid honom :)

      Det känns lite fantasilöst att alltid behöva säga till min sambo vad jag vill ha, men han tycker det är svårt att hitta på bra presenter, och jag brukar få till det väldigt bra när det gäller honom (inte alltid dyrt, men saker han verkligen vill ha), så han får kanske lite prestationsångest... Då är det bättre att ge honom några alternativ och låta honom överraska mig med ett av dem :) Och badskummet kom han på helt själv, även om jag eventuellt hintat lite om det. Det blev ju bra!

      Tack för att du delade med dig, skönt att veta att jag inte är ensam!

      Radera