Förkylt

Här var det förkylt, vill jag lova!

Fisen (alltså, han gör verkligen skäl för det smeknamnet) hade ju ett rinnigt öga senast jag skrev. Det höll i sig i två dagar, sen dess har han mått prima. Värre är det med hans föräldrar. MacGyver var hemma från jobbet torsdag och fredag och det ska mycket till för att det ska ske. Han är inte så manlig när det gäller sjukdom, nämligen. Han blir alltså inte helt utslagen för minsta lilla infektion, utan lever glatt på som vanligt. 

Även jag har fått min beskärda del av halsont, nysningar och snuva. Jag trodde att jag höll på att bli frisk, men idag känner jag mig som en klubbad säl. Helt slut i kroppen. 

Till och med datorn verkar förkyld. Den är ju fixad nu, vet inte om jag skrivit det. Men den går online - offline - online - offline, o.s.v. sisådär var tionde sekund, så jag misstänker att den inte mår helt bra. 

Så de senaste dagarna har gått i snorpapprets tecken. Det har nysts och hostats och snörvlats, vilats och fikats och glotts på tv. Elis har suttit på sin lekfilt och lekt, övat krypposition och hoppat till varje gång någon av oss har snutit sig. Han blir inte rädd, mest förvånad och tappar fokus på vad han håller på med. Så nu säger vi varje gång innan det är dags; "Elis! Snyyyt!". Och sen snyter vi oss och han är helt cool med det.
Att han inte blivit sjuk är ett smärre mirakel. Men han verkar begåvad med ett fantastiskt immunförsvar, det där rinniga ögat är det närmaste sjuk han har varit. Min mjölk, allstå. The shit!!!

Ja. Det var väl det. Inga rafflande historier att berätta. Inga vackra bilder att visa upp (fotokursen var förresten inställd i torsdags, på grund av sjukdom. Passade mig mycket bra.). Bara ett täppt litet "hej" från lilla radhuset. Nu ska jag återgå till att läsa era bloggar istället, det är mycket mer avslappnande!