Åkpåsar

Det är en jädra djungel, det här med åkpåsar till barnvagn. Jag köpte en i Ullared innan lille E föddes, kompisen jag var där med rekommenderade den varmt. Den funkade fint i vagnens liggdel, men nu i sittdelen märks det vilken billig skit det är. (Allt som är billigt är inte skit, men just den här är det). Den är för bred och det kan den ju inte hjälpa (vår vagn är ganska smal). Problemet är att den är för stel. Den är inte följsam överhuvudtaget och istället för att följa vagnens och Elis form så står den upp. Han ligger som i en liten tunnel. Inte gosigt alls, för det första. Väldigt opraktiskt, för det andra. Till exempel så sluter inte regnskyddet tätt längre och det regnar in på Elis. Inte så mysigt. 

Och så är den alldeles för varm. Det borde ju inte vara något problem, men den reglerar inte värmen alls, han svettas som en gris (konstigt uttryck egentligen) av materialet och det är ju inte så bra. Blir det däremot riktigt kallt så kommer han inte att kunna hålla värmen, eftersom åkpåsen släpper in så mycket luft.

Så nu undrar jag om någon har ett bra tips på en åkpåse som funkar i Bugaboo Cameleon. Förutom Bugaboos egna då. Vi är inte stenrika för tillfället, så den får helst inte kosta mer än 1000 kr.

Finns det någon där ute som kan hjälpa oss? Snälla?

Ni ser! Den ser nästan ut att sväva ovanför vagnen.

 

Tuben. Den stackars elefanten måste hänga sig i snabeln för att kunna se ut. Sitter han "på botten" ser man bara hans hjässa... Så kan vi ju inte ha det!

Tomt!

Tomt är ett ord som kan betyda olika saker. En hustomt, till exempel. Det är inte det rubriken syftar på. 

Den syftar på adjektivet tom. I det här fallet är det min hjärna som är tom. Det ekar.

Tomt!

Raderade just ett inlägg, efter att ha insett att det inte handlade om någonting alls. Det kan vara skönt att läsa såna inlägg ibland, men just det här var bara... ointressant. 

Så jag lyssnar på Håkan istället och läser era bloggar i väntan på att lille E ska vakna från sin lur (han somnade rätt nyss, så det får gärna dröja en stund).

Kanske kör jag en maskin tvätt också. 

Eller nej.

Det gör jag nog inte.

Favorit i repris

Ikväll stormar det, sägs det! Jag märker inte av det så mycket, faktiskt. Kanske har han inte kommit igång ordentligt än, St Jude...

Hur som helst, så nattar MacGyver lille E själv ikväll och det verkar gå bra! Han skriker inte, pappa är lika bra som mamma har han kommit på. Sen om han somnar, det är en annan femma. Han kan böka runt i timmar, oavsett vem som nattar. Lite tröttsamt, men han är ju så söt så det gör inget.

Och när gossarna hänger på övervåningen ägnar jag mig åt det här. Fast utan mozzarella, tyvärr. Och så tog jag all såsen igen. Tusan! Och MacGyver gjorde köttfärssåsen igår, glömde säga till om kryddorna, så det är nog bara basilika i. Vinet glömde vi också. Men det blir nog gott ändå. Jag kom ihåg förklädet i alla fall! 

(Och nu kom MacGyver ner, prinsen sover!!!)

Jag blir så nostalgisk när jag ser bilderna från vårt gamla kök. Vårt egna kök, gjort precis som vi ville ha det. Köket här i huset är hästlängder efter, trångt och inte alls lika mysigt, även om det har sin charm det också. Men ändå... Hade glömt hur fint det var i lägenheten. Köket alltså, resten är bättre här!

Jag blev lite nostalgisk i allmänhet, faktiskt. Alla Kalifornieninlägg; planeringen innan, själva resan och alla bilder efteråt. Vilken resa det var...

Och så hittade jag det här inlägget också. Länkar främst till Tanja, lite Värmlandsbilder så här på måndagskvällen är aldrig fel!

Och nu är maten nästan färdig och det börjar bli dags att sätta sig till bords. Har ingen bild som har med inlägget att göra, så jag väljer någon ur något gammalt album på dator, och blundar när jag gör det.

Då ska vi se vad det blir...

Se där, från en tjejsegling för fyra år sen. Konsert på Slussens pensionat, Orust. 

Skål på er!

Fotokursen

Jag har nu gått fyra gånger av sex på min fotokurs och jag måste säga att jag är mycket nöjd! Jag har lärt mig så sjukt mycket som jag innan inte hade en aning om och blivit säkrare på sånt jag tidigare kunnat namnen på men inte förstått innebörden av. 

Läraren är grym, en riktig entusiast som blir lycklig i själen av att vara ute och fota, oavsett väder. Han jobbar som lärare annars och är en duktig pedagog, vilket behövs för det är rätt komplicerat tycker jag. Jag blir lätt förvirrad av siffror hit och dit, brännvidd, slutartid, bländare, ISO och exponeringskomposition. Det är snurrigt som bara den, men det klarnar mer och mer.

Han visar bilder som är tagna på olika sätt, för att vi ska kunna se och förstå skillnaden. Några har han tagit själv och andra har han hämtat nån annanstans. Varje vecka visar han bilder tagna med en speciell teknik eller av en speciell fotograf, som inspiration. Ja han är bra; Gunnar. Väldigt bra!

I lördags hade vi praktisk lektion utomhus, där vi testade på en massa olika saker. Ljuset var inte det bästa, men med rejäla kläder och ett glatt humör blev det väldigt lyckat ändå. Och nu vill ni självklart se mina alster, eller hur?! De är inte på något sätt särskilt fantastiska, men kom ihåg att jag är nybörjare, ok?

Vi fick fota bilar i rörelse, här med kort slutartid så att det ser ut som att bilen står stilla. 

Och så med lång slutartid, så bakgrunden blir suddig, men bilen skarp. Jädrigt svårt att få bilen skarp, tyckte jag. Lyckades nog på en av tio bilder eller så... Jag undrar vad bilisterna tänkte när de åkte förbi fem regnklädesmunderade personer på rad med kamera framför ansiktet och följde varje bils rörelser. Såg nog hyfsat komiskt ut.

Så skulle vi leka med vitbalansen för att få en lite kuslig kvällsliknande effekt. Glödlampevalet i dagsljus. Huuuu! (Inte så läskigt, nej, men ganska fint ändå.)

Samma motiv i vanligt dagsljus.

 Vatten i rörelse. Nu är ju det här ingen fors, utan en ganska stillsam å, men ändå. I princip omöjligt att få omgivningen skarp utan stativ, vi använde broräcket. Här har man alltså, ööh...lång slutartid. 2 sekunder.

Här är vår fröken på en sån där zooma-in-eller-ut-jättefort-samtidigt-som-du-tar-bilden-bild. Egentligen skulle han vara skarp och allt annat runt omkring som i rörelse, men nu blev allt lite fartigt och då ser man ju inte hur han ser ut och då kan han få vara med här, tycker jag.

 

Bildkomposition. Hitta ett motiv och placera det på olika ställen i sökaren utifrån 2/3-regeln, för att se hur olika bilderna blir. Svårt att hitta ett motiv som inte var omringat av massa andra saker, bara. Det är alltså stenen som är motivet.

 

Och så är det tydligen modernt att tilta bilderna nu för tiden, så det gjorde vi naturligtvis också. Kan tänka mig att resultatet blir bättre med människor än med björkar...

Vi gjorde väldigt mycket mer, men nån måtta får det vara tycker jag allt. Sen är det många bilder med människor på och de vet inte inte ens om att jag har en blogg, så jag kan ju inte gärna lägga ut dem här.

I övrigt flyter livet på, min dator är fortfarande osams med Internet, men nu har vi kopplat in den via kabel, vilket leder till att världens längsta vita kabel ringlar sig över golvet genom huset. 

Idag har jag stormsäkrat uteplatsen. Elis sover och jag har ont i halsen. Snart ska vi äta mellanmål och sen gå till affären och köpa en stor burk honung, så jag kan dricka honungsvatten och te med honung. Kanske drar jag till med en honungsmacka också. Vill verkligen inte bli sjuk igen. Det är nog bäst att jag köper glass också. För det är ju bra för halsen, det säger mamma och mammor har alltid rätt!(Irriterande, det där. Min mamma hade fasen alltid rätt när jag växte upp. "Ta på dig gummistövlar, det ska regna", sa hon. "Inte en chans, det är fult", tänkte jag och sen fick jag gå där med plaskblöta skor och små fontäner mellan tårna.)

När jag tänker efter så innebär ju det att jag också alltid har rätt nu för tiden. Så om jag bestämmer att glass är bra för halsen så är det så. Som jag har väntat på det här...

Och nu har Elis börjat småprata borta i vagnen. Haaaaää, pfuuuu, hlääää, låter det. Dags att mysa alltså. Och äta. Och köpa honung. 

Och glass.

Den bästa av vänner!

Min lilla skatt har ganska många leksaker. Lite för många leksaker till och med. Ja, det är väl ganska vanligt i det samhälle vi lever i. Det finns dock en som slår alla andra, som står så högt över de andra leksakerna att de antagligen snackar skit bakom ryggen på den om natten när alla sover. Denna lilla dyrgrip funkar i alla lägen, framförallt är den direkt nödvändig att ha när han ska somna. På dagen åtminstone.

Så vad är det för liten gosig vän han har förälskat sig i?

Har han tagit elefanten till sitt hjärta? Elefanten som troget åker med honom i vagnen på alla våra utflykter.

Nej!

Den gosiga kaninen som han fick av sin farmor och farfar när han föddes?

Nej!

 Kanske lammet från Paris? 

Nej!

 

Snuttefilten som mammas kompis sytt till honom? Med roliga band att pilla på och allt.

Nej!

 

Men då har han kanske äntligen insett att mammas favoritkanin är den finaste vännen man kan ha?

Öööh, nej!

 Då är det naturligtvis den gamle favoriten Grommit

Nej!

 

 Det är den lilla bitringen i plast från Ica! Gosigast av de gosiga enligt Elis. Kan inte vara utan den. Fantastiskt egentligen. Det blir plötsligt tydligt hur mycket av sig själv man lägger över på sina barn. "Såklart han gillar de söta gosiga mjuka djuren bäst!"

Tydligen inte. Han har egna preferenser. Precis som det ska vara!

(Dags för manikyr ser jag. Sylvassa är de där små smutsiga naglarna.)

Förkylt

Här var det förkylt, vill jag lova!

Fisen (alltså, han gör verkligen skäl för det smeknamnet) hade ju ett rinnigt öga senast jag skrev. Det höll i sig i två dagar, sen dess har han mått prima. Värre är det med hans föräldrar. MacGyver var hemma från jobbet torsdag och fredag och det ska mycket till för att det ska ske. Han är inte så manlig när det gäller sjukdom, nämligen. Han blir alltså inte helt utslagen för minsta lilla infektion, utan lever glatt på som vanligt. 

Även jag har fått min beskärda del av halsont, nysningar och snuva. Jag trodde att jag höll på att bli frisk, men idag känner jag mig som en klubbad säl. Helt slut i kroppen. 

Till och med datorn verkar förkyld. Den är ju fixad nu, vet inte om jag skrivit det. Men den går online - offline - online - offline, o.s.v. sisådär var tionde sekund, så jag misstänker att den inte mår helt bra. 

Så de senaste dagarna har gått i snorpapprets tecken. Det har nysts och hostats och snörvlats, vilats och fikats och glotts på tv. Elis har suttit på sin lekfilt och lekt, övat krypposition och hoppat till varje gång någon av oss har snutit sig. Han blir inte rädd, mest förvånad och tappar fokus på vad han håller på med. Så nu säger vi varje gång innan det är dags; "Elis! Snyyyt!". Och sen snyter vi oss och han är helt cool med det.
Att han inte blivit sjuk är ett smärre mirakel. Men han verkar begåvad med ett fantastiskt immunförsvar, det där rinniga ögat är det närmaste sjuk han har varit. Min mjölk, allstå. The shit!!!

Ja. Det var väl det. Inga rafflande historier att berätta. Inga vackra bilder att visa upp (fotokursen var förresten inställd i torsdags, på grund av sjukdom. Passade mig mycket bra.). Bara ett täppt litet "hej" från lilla radhuset. Nu ska jag återgå till att läsa era bloggar istället, det är mycket mer avslappnande!

Den senaste veckan i punktform

Idag är Elis lite krasslig, ögat rinner och är geggigt, men enligt 1177 är det ingen fara med smittorisk och så, så om en stund ska vi åka in till Göteborg och träffa min bästis (vi lärde känna varandra i sandlådan när vi var ett år, så vi känner varandra utan och innan, utan att överdriva) och hennes bebis som är fem veckor äldre än Elis. 

Men, jag tänkte ändå hinna med en uppdatering på vad som hänt sen sist! Vi kör den i punktform, utan utsvävningar.

• Fotokursen i torsdags var väldigt bra. Kände mig som ett proffs när jag gick därifrån. När jag skulle fota i lördags hade jag glömt allting... 
• Elis sov när jag kom hem! Det gick alltså, som väntat, finemang.
• I fredags kom min bror och hans tvååring på besök för att stanna hela helgen. 
• I lördags hade vi namngivningskalas för Elis, båda familjerna var här, vi käkade paj, sallad och chokladparfait. Elis fick paket och blev helt uppslukad av snörena.
• Vi har sedan ommöbleringen lyckats ha det städat här hemma i över en vecka nu (parentes)!
• I måndags hade jag min mammagrupp här. Fyra mammor och sex bebisar, galet mycket fika eftersom alla hade haft kalas av olika slag under helgen och fått kakor och tårtor över och alla tog med godsakerna hit. Kul var det!
• Igår var Elis och jag i Onsala där två väldigt fina vänner bor med sina familjer, fem minuter ifrån varandra. Systrar är de också. En av dem har dessutom en ganska sprillans ny bebis, så liten och gosig och Elis kändes som en tioåring i jämförelse.

Och det var det! Efter att ha kollat igenom bilderna som fanns i kameran kan jag inte låta bli att bjuda på en "riktig" bild på Elis. Den tog jag innan fotokursen. I övrigt är jag måttligt nöjd med mina alster än så länge, men det är svårt att ta kort inomhus, det är det...

Blogger roterar den här bilden mot min vilja och jag lyckas inte räta upp den igen. Ni får vrida på huvudet lite...

 

Min mamma gjorde parfaiten, jag piffade till den lite med grädde.

 

Elis donar med en kartong. Jag är snabb som blixten i bakgrunden (pappa höll i kameran).

 

Och så har vi namntavlan som jag beställt från Isaform. Så fina prints och muggar och annat.

En snabbis!

Jag sitter vid MacGyvers dator och skriver. Här har jag inte tillgång till mina bilder, så det får bli ett bildlöst inlägg. Jag vet att det finns bilder någonstans i datorn, men jag har ingen aning om hur jag hittar dem och förresten finns här inga nya.

Min dator ligger nämligen fortsatt i träda efter den lilla vattenincidenten i somras. Den fungerar, alla bilder och dokument finns kvar. Internet funkar också, men bara så länge jag inte vill logga in någonstans. För då sätter den stopp och börjar protestera. "Det kan vara farligt", jämrar den. "Någon kan hacka dina uppgifter och logga in i ditt ställe!". Sen kan jag väl logga in ändå, skulle jag gissa, men jag är ju lite harig, så det vågar jag inte. 

Hur som helst så måste det fixas, och det snarast. 

För snart kommer jag ha f a n t a s t i s k a bilder att visa upp! Jag börjar nämligen en fotokurs imorgon kväll och det ska bli så himla kul! Får vi bara datorn att samarbeta så slipper ni kanske snart gryniga mobilbilder och får njuta av vackra höstbilder och arty farty stilleben. Det ni!

Det blir spännande att se hur det går med Elis när jag är borta vid läggdags. Han är inne i en fas när han bara vill bli nattad av mamma. Och han tar inte flaskan heller. Men han äter gröt, och det kan bli en räddning. Jag tänker att jag ammar precis innan jag går och så får vi hoppas på det bästa. Det går antagligen bättre om han vet att jag inte är där. Och det är ju inte så att jag lämnar honom ensam. Han är ju med sin pappa och det är precis lika bra som att vara med sin mamma. Det gäller bara att få honom att tycka det också...

Skulle det krisa så är kursen bara två minuter hemifrån, så då får jag väl springa hem. Det känns tryggt att veta, men jag hoppas att det går bra ändå.

Nu ska jag förbereda dagens utflykt till stan! Haklapp och mat och extra outfit till lillgossen ska packas. Det är så mycket mer att komma ihåg nu för tiden, när han har börjat äta "riktig" mat. Mat, sked, skål och allt möjligt. Igår kom jag ihåg alla hans saker, men glömde mina solglasögon och mitt Västtrafikkort. Fick köpa ett nytt, vilket kändes lagom kul.

Tjipp och hej!