Lite busy...

Ojojoj. Det händer grejer här, må ni tro! Ja, det händer så mycket att jag knappt ens hinner läsa bloggar på kvällarna. Jag går ju i och för sig fortfarande och lägger mig vid åttatiden på kvällarna, så det lämnar inte så mycket tid över till annat, men ändå!

Vad är det då som händer, undrar du nu. Jo. Vi har hittat oss ett radhus som vi hjärtans gärna vill ha. Bra område, bra pris, fult kök, men det kan vi leva med. Precis lagom stort för oss och med både skog och öppna fält runt knuten.

Så vi har satt igång med säljprocessen av vår lägenhet, fått den värderad (ganska hög värdering, till vår stora glädje) och skaffat lånelöfte. Imorgon är det visning och så en till på måndag och sen är det dags att börja buda.

Vi tänker som så att även om vi inte vinner budgivningen så säljer vi lägenheten ändå. Det dyker upp nånting annat, nu vet vi ju vad vi vill ha.
På ett eller annat sätt löser det sig. Här kan vi inte bo kvar, det är för mycket backar och trappor, jag blir helt utmattad bara av att gå hem från bussen. Jag verkar vara en sån där som får rejäl mage ganska snabbt och det blir jobbigare och jobbigare att bo här uppe på berget. Dags att dra vidare.

Så vi sätter oss i båten och åker med, varthän den än må ta oss!

Snart är det sommar!

Jo, men det är säkert! Det är bara hösten, vintern och våren kvar, sen kommer den! Och vi har redan börjat göra upp semesterplaner. Det blir inte avancerat alls, vi har ju en liten en då. Inget Kalifornien alltså.

Men däremot ett hus på Österlen! En vecka i juni hyr vi ett hus, som man blir tilldelad genom ett lotteri (en tjänstemannaklubb som mamma är med i) för en mycket rimlig penning.
Och vi fick en av veckorna, så vi är sjukt nöjda.

Jag har ju förmånen att ha sommarlov även när jag är föräldraledig, så jag går i tjänst i slutet av juni och så tar MacGyver ut pappadagar och spär ut semestern med. Så vi räknar med sisådär åtta veckor ledigt tillsammans med kokosflingan i sommar. Helt ljuvligt.

Det blir Skåne och Värmland och en hel del bara vara hemma också. Aningens billigare än denna sommaren.

Men först ska vi njuta av virvlande höstlöv, tända ljus, raggsockar, varmt te, advent, jul, snö, isiga gator, stor mage, knoppande snödroppar, späda ljusgröna björklöv och väldigt mycket mer. För alla årstider har sin charm och det går minsann att hitta guldkorn överallt. (Gud vad jag låter skenhelig och äckligt positiv. Jag har ingen huvudvärk idag nämligen, det är därför.)

Och sen får vi åka söderut och njuta av det här...

Ledig dag

Att vakna med huvudvärk på sin lediga dag är inte kul, men ganska klassiskt.

Jag har dock planer för dagen och har inte tid med värk, så jag tar en dubbel Alvedon och hoppas på det bästa.

Jag ska nämligen luncha (slant på tangenterna där och höll på att skriva lyncha, oops!) med en mycket kär vän som nyligen flyttade till Värmland, men som är hemma på besök. Jag saknar henne mycket och längtar till lunchen.

Sen ska jag träna med min PT. Det ser jag inte alls framemot, trots att hon är supergullig och jättebra på det hon gör. Jag är inne i min andfådda fas och får andnöd bara av en stunds högläsning för klassen. Men hon har lovat att ta det lugnt med mig, så jag får väl lita på det.

Men nu tar jag och gosar ner mig under täcket en stund till, bara för att jag kan! Här är mjukt och varmt och om jag fick välja skulle jag ligga kvar halva dagen :)

Mustigt!

Nu när hösten är här på riktigt blir jag sugen på rejäl mat. Helstekt kyckling, helstekt rödspätta, porterstek, boeuf bourgignon och sånt där.

Idag körde vi pasta med strimlad biff i mustig tomatsås. Mustigt är höstens ord. Mmmustigt..!

Söndagsbloggare

Det är nog det jag är. En söndagsbloggare. Veckodagarna går så fort när man är graviditetstrött och anstränger sig hela dagarna för att för att vara pigg och käck med eleverna. När arbetsdagen är slut ska det åkas hem och då tar energin slut. Kul för MacGyver, när jag somnar vid åtta varje kväll. Men han får å andra sidan väldigt mycket egentid!
Och snart är vecka 12 slut och tröttheten avtar förhoppningsvis.

Igår var vi på Ikea och inhandlade höstförnödenheter som ljus och servetter och sånt.
På kvällen var vi bortbjudna och fick grillat kött med bea. Det kan ju aldrig gå fel.

Idag har jag mått rätt rötet och mest legat på soffan och tittat på när MacGyver målat vardagsrumslisterna. Fint blir det!

Jag vet inte vad det blir av den här bloggen, känns som en dagboksblogg och det var inte riktigt vad jag tänkte mig från början. På dagarna får jag ofta idéer för inlägg, gärna mitt i lektionen, men jag hinner ju glömma det rätt snabbt.

Kanske blir det bättre om MacGyver fixar till min dator. Eller om jag gör det själv, kanske... För mobilbloggande är inte så stimulerande.

Hm

Jag har alltid fått höra att jag har så långa ben, men efter mitt senaste inköp undrar jag om det verkligen kan stämma...

Höstens aktiviteter

Vi håller på att planera upp hösten litegrann. Vi brukar alltid åka på en liten weekend i november, för att lätta upp i höstmörkret. Vi har varit i London och Köpenhamn ( 2 ggr, vi älskar Köpenhamn och en av mina bästa vänner bor där).

I år blir det annorlunda. Vi har redan bokat in två små getaways, även om den första kommer att präglas av MacGyvers Lidingölopp. Om tre veckor åker vi alltså till Stockholm. Vad jag ska hitta på de timmar han är ute och kämpar i skogen vet jag inte. Jag gillar Söder, så kanske jag strosar runt lite där, småshoppar lite, fikar lite... Tips mottages tacksamt.
Och så har vi ju två kvällar, då det ska ätas gott. Tips på prisvärda restauranger mottages också tacksamt! Vi uppskattar vällagad och genomtänkt mat, men ekonomin tillåter inga astronomiska priser.
På söndagen har vi hela dagen på oss. Då passar vi på att gå på museum (Fotografiska, tror jag) och äta långlunch och se oss omkring.
För det finns ju så mycket att se, jag älskar Stockholm! Kan tänka mig att det är fint i september...

I oktober har vi bokat in oss för en romantisk helg på Amalias hus i Gränna. Då ska vi bara mysa och gå omkring och hålla handen och titta på polkagristillverkning och äta polkagrisar och njuta av tillvaron.

Så om det finns några pengar kvar till en novemberresa är tveksamt. Vi ville åka till Prag, men där vill man dricka öl och det känns ju lite olämpligt i dagsläget. Vi får se hur vi gör. Vi kanske får fullt upp med flyttstädning och annat kul istället.

Och Stockholm och Gränna är ju inte heller så illa pinkat!

Att flytta eller inte flytta...

Helgen har varit fin, lite fotboll (6-0 vinst), lite bus med Bob, även om det inte blev så mycket busande, han är väääldigt pappig och gråter så fort min bror släpper honom. Hoppas han växer ur det snart.

Jag har huvudvärk, såklart, men det verkar faktiskt som att migränen lämnar mig ifred. Det här är spänningshuvudvärk, om än mycket kraftig sådan. Jag gör mina stretchövningar och ska prata med min tandläkare om bettskena nästa gång jag ska dit.

Annars handlar vårt liv just nu mest om boende. Vi trivs ju väldigt bra i vår lägenhet, men det finns några aber här.

1. Vi bor på tredje våningen utan hiss och barnvagnsförrådet ligger en trappa ned i källaren, innanför en astung dörr.

2. Vi känner att vi redan nu har lite svårt att få pengarna att räcka till. Det är ganska dyrt här och det snackas om nya fönster och annat, vilket inte kommer att sänka kostnaderna.
Skulle det vara så att vi bara ville bo så vore det inga problem, men vi vill gärna spara också, resesparande, bröllopssparande, hussparande, pensionssparande och så behöver man ju en buffert också. Just nu är det lite svårt och ett lite billigare boende vore nog att föredra. Jag jobbar ju bara 80% också och det märks ju.

Så nu söker vi hyresrätter och tittar på billigare bostadsrätter. Vi är ganska kräsna med vilka områden vi kan tänka oss, men har ändå vidgat våra vyer ganska rejält. Så vi hoppas att något dyker upp innan kokosflingan kommer. Och gör det inte det så... Löser det väl sig ändå. Jag får kånka, helt enkelt :)

Det finns ju en lösning till förstås. Att vi blir rika och kan flytta vart vi vill! MacGyver jobbar på det, men det går lite långsamt. Det finns ju lagar och sånt att följa...

Lyxlirare

Det är jag det! Jag är på kurs, minsann! Och bor på hotell! Det är inte ofta man får den möjligheten som lärare.

Då spelar det ju mindre roll att kursen, som är i fashionabla Falköping, visade sig vara fel kurs och att hotellet är dragigt, lyhört och trist.

För jag är på kurs! Och bor på hotell!

Och nu ska jag sova, för det finns liksom inget annat att göra här.

Natti natti!

Aaah!

Hemkörd butter chicken med vitlöksnaan och mango lassi.

Ligger nu och guppar i min mycket mätta och mycket nöjda mage.

Sovmorgon

Klockan är runt 11 och jag har precis börjat känna att det känns lagom att vakna. Men inte gå upp!
Utanför är det grått och höstigt, kanske börjar det regna snart. Det spelar ingen roll, för idag ska jag ingenstans. Bara vara trött och seg och läsa böcker och lyssna på musik och äta Gott & blandat och kanske kanske ligga kvar i sängen precis hela dagen.

Det känns som ett bra upplägg för en grå söndag.

Längtan

Jag när en längtan i mitt bröst. I många bloggar jag läser står det nu om True blood. Jag älskar True blood, min vän S och jag brukar ha tb-kvällar en gång i veckan. Eller ja, vampyrporrkvällar är ju precis vad det är. Vi kör igång med säsong 5 nu om ett par veckor, när jag piggnat till lite, så jag orkar hålla mig vaken. Det ser jag framemot!

Men det finns en serie som har gått om True blood här hemma. En ganska otippad sådan, faktiskt. Jag tror att den nya säsongen börjar sändas nu i september. I USA. Men det går kanske att ordna. För jag längtar ju så!
Efter våld, kriminalitet, kärlek och moraliska dilemman. Jag längtar efter mina duvungar!

Skrämselhicka

Jag börjar detta inlägg med att skriva att allt gick bra, så ingen behöver bli orolig i onödan.

I torsdags natt vaknade jag av migrän och kunde inte somna om. Så jag bestämde mig redan då för att stanna hemma från jobbet. Inga konstigheter, det är inte direkt första gången det händer.

Framåt lunch började jag känna mig bättre i huvudet och det var så skönt. Men så efter en stund började det göra väldigt ont i nedre delen av buken. Jag tänkte inte så mycket på det, det är rätt mycket som pågår där inne för tillfället och ibland gör det lite ont när livmodern tränger undan de andra stackars organen.
Men när det gjort ont i två timmar, så ont att jag knappt kunde stå och gå, blev jag ändå lite nervös. Så naturligtvis ringde jag mamma. Hon tyckte att jag åtminstone skulle prata med någon och höra mig för. Så då ringde jag 1177 och fick prata med en sköterska som tyckte att jag skulle åka in till gynakuten för säkerhets skull.

Så jag ringde MacGyver, som blev skitnervös och stressade hem från jobbet. Vi tog bilen och fastnade i bilköer (såklart), men till slut kom vi fram.
Väl inne på akuten blev vi väl omhändertagna med en gång, en liten intervju och lugnande ord.
Därefter var det väntrummet som gällde. Efter nån halvtimme fick jag komma in och ta prover och jag kände att det här går ju som en dans. Inga som helst problem.

Väntrummet fylldes stadigt på, även om det aldrig var särskilt mycket folk där. Tiden gick och patient efter patient blev inkallade på provtagning och sedan till läkaren. Vi var kvar, många prioriterades före oss. Vi blev trötta och hungriga men försökte tänka positivt. Om de prioriterade nästan alla andra framför oss borde det ju tyda på att mina prover var bra.

När vi väntat i nästan fyra timmar stängde avdelningen och vi fick åka med en sköterska upp till en annan våning. Ännu fler patienter blev inkallade innan oss och vi började bli aningens irriterade. Om mina prover nu var så bra kunde de väl bara säga det och skicka hem oss? Eller hade de glömt oss? Magen gjorde fortfarande ont och de andra såg inte alls särskilt lidande ut.
Nu är jag ju en sansad person, som förstår prioriteringsordning och jag ville inte alls gå före någon som behövde hjälp mer än jag. Jag var helt enkelt trött, hungrig och orolig.

Men till slut, vid 23-tiden, var det vår tur. Barnmorskan var jätterar (känns som om alla barnmorskor är rara och det är ju härligt) och ställde massa frågor och undersökte mig noga. Efter en stund sa hon att nu kanske din sambo också vill titta (han satt på andra sidan rummet, som var rätt stort). MacGyver kom och när hon vände skärmen mot oss såg vi tydligt vår alldeles underbara fantastiska lilla bebis. Hjärtat slog precis som det skulle och den krumbuktade lite och verkade nöjd och glad.

Och plötsligt var all oro borta och ersatt av ett mjukt ljust skimmer. Barnmorskan sa att allt såg ut och kändes precis som det ska, mina prover var jättebra och anledningen till mina smärtor var antagligen bara växtvärk. De bästa av nyheter.

Vi gick därifrån i någon form av lyckorus. Vi fick se vår bebis, den mår jättebra och först nu blev den här graviditeten riktigt verklig. Det är inte inbillning, kokosflingan ligger där inne och tränar sina muskler.

Det var, som jag skrev tidigare idag, en kämpig dag, men den slutade på bästa sätt.

Vi firade genom att åka till Burger King och käkade en väldigt sen middag hemma innan vi trötta och omtumlade ramlade i säng. En läskig och härlig dag var till ända.

Ingen bild idag, har ingen som passar...

En såndäringa kick off

Igår hade vi kick off med jobbet. Vår skola är en del av en mycket större organisation, så vartannat år när det vankas kick off är det hela västregionen som samlas (övriga år är det bara vi på skolan).

Upplägget är sämsta tänkbara. Vi sitter hela dagen och lyssnar på olika chefer som pratar om kvalitetsarbete och om vi i skolan omnämns så är det inom parentes eller i förbigående. Väldigt charmigt tycker vi och sitter mest och surar, som de mogna vuxna vi är.
Men chokladmoussen vi fick efter lunchen var god. Och jag fick gå upp på rummet och vila en timme (hade en kämpig dag i torsdags, mer om det senare idag), och det var ju skönt!

Och kvällens upplägg var faktiskt riktigt bra. Fördrink, band som spelade, god mat, ännu fler band och sen fick man gå ner till hotellets nattklubb om man ville. Men kokosflingan (tack Nordhem för bästa namnet!) och jag gick och la oss och sov. Som en sten sov jag.

Nu är jag hemma igen. MacGyver är i Karlstad så jag passar på att njuta av ensamheten. Jag tycker att det är så himla skönt att vara ifrån varandra ibland. Dels för att få tid för sig själv och dels för att det är mysigt att få längta lite efter honom. Min finaste fina.

Nu är jag härligt gravidtrött, så jag ska ta en lång härlig tupplur i min egen säng (som trots allt är den allra bästa).

Snark på er!