Lite så här en och en halv vecka efter jul tänkte jag att det kan vara trevligt med ett litet julinlägg.
För även vi har firat jul och i år blev det en sån där extra fin jul.
Vi åkte till landet i Värmland och där är vi ju vanligtvis bara på somrarna, så för mig som aldrig varit där på vintern blev det lite som en ny upplevelse. För allt låg inbäddat i snö och det var bedövande vackert.
Som born and raised i Göteborg är jag inte bortskämd med vita jular. Ni kan ju tänka er hur speciellt det blev då!
Tillvaron gick i långsamt tempo precis som det ska vara på jul. Vi åt, spelade sällskapsspel och var ute i snön. Elis åkte pulka, spark och traktor, så han var lyckligast i världen.
Tomten kom såklart och Elis blev inte alls rädd, trots att tomtens mask var sjukt läskig.
Ja, ni får se själva (förutom tomten)...
När vi kom fram dagen innan julafton grillade vi korv, drack glögg och åkte pulka.
Vi stannade ute länge, ända tills solen gått ned och MacGyvers bror med flickvän och undulat äntligen kom körandes.
Sen blev det några promenader också. Pulsande genom skogen.
Lyssnandes på fågelsången.
Liggandes i snön och tittandes upp mot grantopparna och den blå himlen.
Funderandes över alla spår i snön. Många rådjur, harar och rävar. Några älgar.
Helt klart en jul att minnas!
Så härligt med snö! Det är man inte bortskämd med här inne i stan minsann- bättre förr när alla barndomens vintrar var vita (skulle kunna vara en efterkonstruktion) Kram!
SvaraRaderaÅ så fint!! I vår del av Värmland blev julafton vit, men sen kom snön äntligen! För mig är halva grejen med jul att det ska vara snö då ju, så jag blir riktigt avundsjuk på dina bilder:) Jag hoppas också att vi ska vara mer sociala i år, eller rättare sagt, att vi ska lära känna folk att vara sociala med. Annars är det ju liksom lite svårt. Men det är inte helt lätt att vara inflyttad, folk har liksom sina vänner. Synd förresten att jag inte visste innan nyår att ni firade själva, ni hade hemskt gärna fått komma hit även om vi inte känner varandra! Inte för att det var så storslaget, men ändå... Jag hoppas ditt och familjens nya år blir riktigt bra! Kram/tanja
SvaraRadera