Det här med barn i blogginlägg och på facebook och så. Jag känner mig lite ambivalent i frågan. MacGyver och jag bestämde oss tidigt för att inte lägga upp några bilder på våra barn på facebook. Ja, långt innan vi ens bestämde oss för att försöka få barn. Dels för att vi, framförallt jag, har så många vänner på fb som inte är mina vänner egentligen. Ni vet, gamla klasskamrater, nån släkting jag aldrig träffat, brorsans kompisar och sånt. Jag känner att det räcker att mina närmaste vänner får ta del av min sons framsteg. Jag lägger ibland upp bilder på Instagram, där har jag inte så många följare.
Så har vi ju det där med vem som egentligen äger bilderna du lägger upp på facebook. Jag har inte riktigt satt mig in i det där, men då tänker jag, better safe than sorry när det gäller barn. De kan ju inte välja själva om de ska exponeras på nätet eller inte.
Och så vill jag inte bli en sådan mamma som spammar andras flöden med bilder och historier om mitt eget barns förträfflighet. Det blir lätt lite för mycket sånt där, tycker jag. Lagom är bäst och vissa anekdoter som läggs ut uppskattar jag verkligen, men "Idag har jag och dottern varit i stan och handlat kläder, sen åt vi pizza när sambon kom hem", känns lite... överflödiga.
Samtidigt förstår jag dem som lägger upp bilder på sina barn också. Man kanske har vänner som bor långt bort och då blir det ett smidigt sätt att dela med sig av sådant som ens vänner gärna vill se.
Sen har vi det här med att visa upp sitt barn i bloggen. Jag vill så innerligt gärna visa er min bebis. Han är ju det vackraste jag någonsin sett. Och jag har ju ingen stor blogg, tvärtom. Jag skulle nog klassa den som pytteliten! Så jag vet ju att bilderna i så fall inte skulle ses av många personer (sisådär tre, skulle jag tro). Men samtidigt är Internet så ofantligt stort och jag vet inte om jag vill att fisen ska hamna där ute nånstans. Han kan ju, som sagt, inte välja själv.
Jag har dock beslutat mig för att lägga upp en bild på hur han ser ut, för jag är ju så väldigt stolt över min telning. Sedan kanske han dyker upp då och då, men i vinklar där han inte riktigt syns ändå, utan blir mer som vilket barn som helst.
Jag vill verkligen understryka att jag tycker att alla bestämmer själva över hur de vill göra. Jag förstår verkligen att man vill visa sitt barn för vänner och läsare, det är ju det finaste man har! Och jag tycker om att se fina barnbilder i andra bloggar. Det här är mest en förklaring till varför Elis inte syns här så ofta.
Men här är han i alla fall. Min fina fina bebis!
Det blev en bonusbild också, han är så gosig när han sover på mitt bröst. Jag vill liksom inte lägga honom ifrån mig. Någonsin!
Oh my lord så vacker han är :) å du med!
SvaraRaderaJag tycker du har en sund inställning :) å vill du visa din sötkaka någonstans så gör det, vill du inte, så låt bli.
På FB tror jag att man kan styra vilka som får se ens bilder med några klick :)
Puss å kram till dig fina du!
Tack goa söta!
RaderaJo, jag vet att man kan välja vilka som kan se och inte, men det är typiskt en sån där grej som jag aldrig orkar sätta mig ner och rodda med. Så jag håller facebook Elisfritt :)
Puss och kram tillbaka!
Jättesötaste lille killen! Jag förstår hur du menar och har haft de funderingarna själv. På facebook har jag eg. inga restriktioner, varken jag eller sambon har sådär tokmånga kontakter och de jag har där kan jag absolut visa bilder för. Även om det sällan händer faktiskt...Har ju bloggen istället så fb känns mest som ett sätt att ha lite kontakt med en del personer...
SvaraRaderaMen jag kan verkligen bli lite less på dem som ständigt "spammar" fältet med bilder och text, det gäller förresten inte bara det som handlar om barnen utan också de som nödvändigtvis måste skriva att de vaknar, går dit och dit, äter pasta till lunch, fikar med väninnan och till sist säger godnatt...Dem har jag kvar på listan men ställt in så jag inte får upp det de skriver:)
När jag började blogga så var det mest bästa vännen och syrran som läste regelbundet, sen kom kusinen och så nån mer kompis, ja ungefär så. Det kändes så intimt och litet och jag berättade en hel del om allt möjligt. Från början var det dessutom tänkt att det skulle vara ett sätt för mig att få visa för släkt och vänner i Värmland eller annorstädes vad vi sysslade med, det började faktiskt med att jag och sambon skulle ut och resa och jag ville att de skulle få se våra bilder...
När sedan bloggen fick fler läsare så började jag fundera mer på detta. För mig känns det inte så konstigt att lägga upp bilder på min bebis, då är de så små och det är svårt att gissa sig till hur de ser ut när de blir äldre. Även nu händer det ju att sonen finns med på bloggen men jag tänker så mkt jag kan på hans integritet, lägger aldrig ut några bilder när han sover, när han bara har blöja på sig, etcetera. Och jag är extremt noga med att inte lägga ut ansikten på andra barn, då "maskerar" jag dem isf. På samma sätt hoppas jag på respekt för mitt barn. Men det är ju som du säger, nätet är stort och man vet ju aldrig! Jag tycker att du resonerar mkt förnuftigt, och bara det att man öht reflekterar över det är nog så viktigt, det känns som om många inte ens tänker innan de publicerar diverse bilder...
Nu har jag visst skrivit ännu en "novell":) Jag läste ditt svar till mig i inlägget under och jag måste bara komma med en kommentar- egentligen riktad till din sambo.
Du skrev: "fotboll är ju inte så stort i Värmland, så han hade inget lag innan". Jag säger: VAFALLS?! Är fotboll inte stort i V-land?! Har han aldrig hört talas om Degerfors if?! Tidigare i allsvenskan, ett gammalt anrikt lag på en ort som LEVER FÖR OCH PÅ fotbollen?! Det kommer folk från hela Värmland till Stora Valla för att se detta laget!! Vet hut! (och ja, nu kanske du kan gissa var jag är uppväxt:-P))
Ni verkar dock ha inordnat er fint under varandras lag, det har vi icke lyckats med här hemma! En FBK-are och en Frölundait som gärna går när dessa lagen möter varandra, oftast är en av oss väldigt nöjd på hemvägen:) favvon var nog när vi var i Löfbergshallen i Karlstad och matchen slutade 8-2...:) Det första jag gjorde när sonen föddes var att klä honom i FBK-kläder, sätta maskoten Ture varg bredvid och ta en bild som skickades ut till släkten:) Sambon kontrade, hans brorsa jobbar inom FHC:s organisation så han kom med både mössa och sockor och dessutom en liten klubba med- just det- Frölundalogga:) Kampen om att få barnet att hålla på "rätt" lag lär med andra ord fortsätta:)
Kraaam:)
Oj, wow! Ännu en novell och jag blir lika glad denna gång :)
RaderaJag tycker att du har rackarns fina bilder på din lillkille på din blogg och det är sånt som gör att jag blir lite ambivalent. Jag vill ju också visa... Fast samtidigt inte. Det kan hända att jag ändrar mig i framtiden, den som lever får se!
Tycker att din inställning också känns väldigt förnuftig, särskilt med vilken typ av bilder du väljer att lägga upp. Man kan ju faktiskt välja själv så att det inte blir för mycket...
Det där med fotbollen ja. Min sambo är från Eda kommun och det verkar inte vara så poppis med fotboll där. Fast jag kan ha missuppfattat också, det kanske bara är hans familj. De är galna i hockey men inte lika mycket om fotboll. Utom MacGyver då, han är så vidsynt :) Hans bror och jag brukar kivas lite om vilken sport som är "tuffast".
Degerfors, säger du. Det vore ju ett logiskt val om man var från Värmland, förstås. Men jag hann visst före med mitt rödblått och det är jag så nöjd med!
Fast Degerfors ligger mig lite varmt om hjärtat också, eftersom jag har rötter i Karlskoga.
Kämpa på med Färjestadsindoktrinerandet, gossen måste ju få lära sig det enda rätta :) Och den där kampen mellan lagen är ganska kul också, va?
Kram!!!
Han är allt en liten sötnöt... lille kokos =) Att lägga ut eller inte..så svårt! Jag är ju så förbålt feg att jag nästan är helt anonym i min lilla lilla blogg..Nu tror jag att kanske någon mer än jsut tre personer läser både min o din blogg men i mitt fall inte så många fler. Hos mig är det en jobbkompis o en annan kompis som vet om vem Maja är..ibland funderar jag på att chocka omvärlden med både namn o ansikte men jag har liksom inte det behovet..jag vet verkligen inte. På facebook finns det bilder men där ser bara mina vänner dem. O jag försöker bespara dem från de flesta uppdateringar i form med att nu tänker jag dammsuga/sova/äta osv..Instagram har jag precis börjat med o visserligen heter jag mitt namn där men där dominerar bilder på omgivning, mat/dryck o fina saker =)
SvaraRaderaNåja...din lillkråka är rysligt fin så klart den allra finaste (undantag skulle vara mina två då ;) )
Kram kram o tack för all läsning, kommer ev. fler kommentarer när jag väl hittat älgen jag scrollade förbi förut.
Hihi, ja den sötaste bebisen i världen är han. Nu är jag eventuellt lite partisk i och för sig :)
SvaraRaderaJa, några fler än tre läsare har vi nog, men inte många i mitt fall. Fast jag är så väldigt nöjd med de få läsare jag har, ni är ju så rara! Hittade du älgen förresten?
Många kramar!
Ja banne mg, heureka- jag hittade das elk! Kram!
SvaraRadera