Julafton

Lite så här en och en halv vecka efter jul tänkte jag att det kan vara trevligt med ett litet julinlägg. 

För även vi har firat jul och i år blev det en sån där extra fin jul. 

Vi åkte till landet i Värmland och där är vi ju vanligtvis bara på somrarna, så för mig som aldrig varit där på vintern blev det lite som en ny upplevelse. För allt låg inbäddat i snö och det var bedövande vackert.

Som born and raised i Göteborg är jag inte bortskämd med vita jular. Ni kan ju tänka er hur speciellt det blev då!

Tillvaron gick i långsamt tempo precis som det ska vara på jul. Vi åt, spelade sällskapsspel och var ute i snön. Elis åkte pulka, spark och traktor, så han var lyckligast i världen.

Tomten kom såklart och Elis blev inte alls rädd, trots att tomtens mask var sjukt läskig. 

Ja, ni får se själva (förutom tomten)...

När vi kom fram dagen innan julafton grillade vi korv, drack glögg och åkte pulka. 

Vi stannade ute länge, ända tills solen gått ned och MacGyvers bror med flickvän och undulat äntligen kom körandes.

Sen blev det några promenader också. Pulsande genom skogen. 

Lyssnandes på fågelsången.  

Liggandes i snön och tittandes upp mot grantopparna och den blå himlen. 

Funderandes över alla spår i snön. Många rådjur, harar och rävar. Några älgar.

Helt klart en jul att minnas!

Nyårsdagen

Nu var det så där längesedan jag skrev igen. Slutet av terminen gick i supertempo, med massor att göra (som vanligt), så det där med att blogga fick vänta. Jag var lite trött, helt enkelt.

Men nu är det dags igen.

Det är som bekant nyårsdagen idag. Den här dagen känns alltid lite som ett vakuum, tycker jag. Overklig på något sätt. Första dagen på ett nytt år, med allt vad det innebär. Men just den här dagen blir oftast bara seg och trött. Och det är ju skönt det också. 

Vi har i alla fall hunnit med en promenix för att hämta ut en försenad julklapp till MacGyver på Ica. Och om en stund är det dags att tända grillen, för vår nyårsdagstradition som vi startade förra året; nyårsdagskorvgrillning. Egentligen är det tänkt att vi grillar till lunch, men eftersom vi är rätt kassa på framförhållning så fick det bli middag istället. Det funkar det med.

Och igår var det alltså nyårsafton. Vi firade hemma, bara vi tre. Det var mysigt, men jag tyckte ändå att det kändes lite ledsamt att vi inte fick till något med några vänner i år. För mig är nyår en riktig favorithögtid som är väldigt nära förknippat med social samvaro. Det behöver inte vara någon stor fest, bara att vi äter och umgås med någon mer än oss själva. 

Men så blev det alltså inte i år, och vi hade som sagt mysigt ändå.

Vi gick ned till sjön i vår lilla stad för att titta på fyrverkerier. Elis var väldigt fascinerad och utbrast "Oooojjj!" och "Titta hääää!" vid var och varannan smäll. När det smällt färdigt gick vi hemåt igen och åt middag. Eller ja, Elis fick nog efter förrätten och somnade. Vi fick äta resten utan honom. 

Sen blev det Homeland för hela slanten, tills Elis vaknade av alla smällar. Vi tittade på fyrverkerier genom vardagsrumsfönstret vid tolvslaget och sedan somnade vi gott.

Med nyår kommer också nyårslöften. Jag har aldrig lovat att träna mer, för det håller jag ändå inte. 

I år blir det två löften. Eller ambitioner, snarare. Ett bara för mig och ett gemensamt för familjen.

Min ambition är att fotografera mera. Och att bli lite bättre på det.

Familjens ambition är att bli lite mer sociala. Vi umgås väldigt sällan med kompisar och det saknar åtminstone jag. Så nu ska vi börja bjuda hem folk. Det behöver inte vara så avancerat, bara käka vardagsmiddag ihop. Nåt lättlagat opretentiöst. Jag gillar opretentiöst.

Och så har jag raderat min facebookapp i mobilen! Jag är sjukt nöjd. Facebook tar upp alldeles för mycket tid om jag ska hålla mig uppdaterad på allt som skrivs och länkas till och kommenteras. Jag är en sån där som har svårt att sålla och därför läser nästan allt. Det säger ju sig självt att det tar för mycket tid. Tid som kan läggas på annat. Som att fotografera. Och umgås. Och busa med Elis.

Nytt år alltså. Det blir bra, det här!

Nya tider

Ja, det är nya tider nu. 

Förr kunde jag vara ute både fredag och lördag och visserligen bli ganska trött (för jag är rätt trött av mig), men ändå klara av det hyfsat bra.

Nu, sen jag blev mamma, är det annorlunda. Jag klarar i princip inga utsvävningar alls!

Så eftersom vi igår var på vuxenfest på Elis förskola, (med maffiatema, väldigt lyckad tillställning!) så är jag idag ett veritabelt vrak. Inte bakis, jag har koll på alkoholintaget, men fruktansvärt trött. 

Så även min man, som verkligen klarade av att festa och hålla igång och lägga sig sent alla dagar i veckan förr. 

Idag är han inte så häftig, han heller.

Ja, det är nya tider nu.

Det här med att göra egna julkort

Idag har vi tagit tag i det här med årets julkort. Vi spökade ut Elis till sockerbagare, ställde fram julbocken och satte en pepparkaksform i händerna på honom. 

Fram med stativet och kameran och knäpp av! 105 bilder blev det. Av olika kvalitet, kan man säga. 

För en 1,5-åring står ju inte direkt still och gör som han blir tillsagd. Inte vår 1,5-åring i alla fall.

Men det är ju en del av charmen.

Till slut valdes en bild (fast inte en av dessa) och redigerades lite så det inte blev så grått och nu är korten beställda. Dagens uppgift slutförd. 

Gött!

Hellweek

Ja. 

Nej. 

Det här blev ingen jättebra vecka.

För det första så har E sovit som en elvisp korsad med en karatemästare, vilket har lett till att jag i princip inte sovit alls. Han somnar i sin egen säng på kvällen och brukar sova där till tretiden på natten, men den här veckan har han kommit över till oss redan innan midnatt och sedan farit runt som ett jehu. Han sover, men han drömmer nog ganska mycket.

Sen så har det varit en konstig vecka på jobbet. Jag fick kliva ur min vanliga roll och hoppa in i en situation som uppstod, vilket i och för sig var ganska kul, men det blev lite knasigt rent schematekniskt och när man redan är lite trött så blir det lätt lite förvirrat.

Och så har jag haft en gräslig huvudvärk hela veckan. Det är ju inget nytt i min värld, men det var ett tag sen det var såpass illa. I måndags kunde jag inte gå till jobbet alls och det kändes ju sådär. 

Men nu är det bättre.

Det var en snabb update. Har inte hunnit ta en endaste bild i veckan, så det blir ett bildlöst inlägg. 

Nu ska jag umgås med MacGyver och kanske se en film. 

Det är helg och det är precis vad som behövs för mitt arma lilla huvud.

Helgäventyr

Som jag skrev i det förra inlägget så var vi iväg i helgen. Vardagslivet kan bli lite väl vardagligt såhär i november och vi kände att vi behövde en liten paus, se något annat. Man behöver inte åka så långt för att få luftombyte. Jag är lite ringrostig med kameran, mycket av det jag lärde mig på fotokursen förra hösten har jag glömt. Men jag försöker. Och som tur är har jag anteckningarna från kursen kvar, så det går ju att fräscha upp kunskaperna. Det gäller bara att hitta det där blocket...

Vi körde norrut längs kusten och hamnade på Nordens Ark! Ett så fint ställe med behjärtansvärt syfte. Vi började på lantgården, eftersom vi kände att Fisen nog hade störst behållning av den delen. Hägnen där de vilda djuren bor är rätt stora och vi hade läst att man ibland inte ens ser djuren. Så vi tog det säkra före det osäkra och började med "husdjuren".

Getterna var måttligt intressanta, tyckte Elis, men jag tyckte de var väldigt fina.

Gungan var, som alltid, mest intressant. Jag förstår inte hur kul det kan vara att gunga. Han skulle hålla på hela dagen lång om han fick.

Sedan hittade vi något väldigt intressant, nämligen en vit kanin. Det verkar dock som att jag missade att överföra den bilden. Söt var den i alla fall.

Och så var det traktorn. I Elis liv finns inget mer fascinerande än traktorer. 

Det skulle vara katter, då...

Efter Nordens Ark åkte vi en bit till och hamnade slutligen i Fjällbacka. Jag älskar ju västkusten innerligt (det blir lätt så när man växer upp vid havet) och att få andas lite havsluft var verkligen precis vad jag behövde. Det blir alldeles för sällan, faktiskt.

Vi är inga Läckbergfans, men en film har vi sett. (Och jag har läst en bok, men kände inte att jag behövde läsa fler.) Vi tyckte den var rätt kass, men den här kyrkan spelade en ganska stor roll i filmen, så lite starstruck blev jag allt. Tyckte tornet såg så ödesmättat ut med ena klockan släckt framför den gråspräckliga himlen och ville gärna fånga det på bild. Det gick sådär. Tog säkert 20 bilder med olika inställningar, varav ca noll återspeglade verkligheten. Jag får öva mer.

Små gränder som leder ner till havet kan jag aldrig få nog av.

 

På söndagen (Fars dag!) visade sig solen. Bara en gnutta, men det räckte. MacGyver fick en fin fars dag, med present på sängen och hotellfrukost. Han var mycket nöjd.

Västkusten off season är lite vemodigt på något sätt. Det är nästan helt tomt på folk och det känns nästan lite spöklikt stundtals. Samtidigt är det vackrare än på sommaren, tycker jag. Det karga kommer fram mycket bättre. Att de små samhällena är så utlämnade till naturen. Och jag gillar att vi är utlämnade till naturen. Vi människor kan inte styra allt. 

Vi behöver bli påminda om det ibland.

Fulltankade med saltvattensluft åkte vi sedan hemåt. Laddade inför en ny novembervecka. Den började inte riktigt som jag hade tänkt mig, men det tar vi en annan gång (kanske).

Tadaaa!

Så. 

Nu är jag tillbaka. En ny dator finns i huset och möjligheterna känns oändliga (eeeh, typ). 

Från och med nu tänker jag försöka blogga minst en dag i veckan och det ska bli riktigt kul!

Men just ikväll är jag vaken på lånad tid, vi ska ut på äventyr imorgon. Så det blir några bilder på vad som hänt sen sist och sen ska jag sova.

Solrossjälvplock i Småland, på väg till...

...Öland, för att hälsa på vänner som nyss flyttat dit.

 De bodde hyfsat nära stranden.

På barnens lantgård i Alingsås. Ett favoritställe, Elis är särskilt förtjust i kaninerna.

 Höstlöv är kul!

Och så Alfons Åbergs kulturhus. Ett toppenställe tyckte E, som är ett stort Alfonsfan. 

Så, gott folk! Dags att sooova.