Sömnig söndag

Nu är vi alltså hemma igen. Resan gick finfint, men fy fabian vad jobbigt det är att flyga långt. Jag har så svårt att somna ombord  på flygplan så när vi kom hem, sisådär 30 timmar efter att vi lämnat hotellet i San Francisco var det en ganska mör Coconut som trillade i säng. MacGyver var väl inte heller alltför häftig.

Igår firade vi alternativ midsommar med ett stort gäng kompisar. Det som var alternativt med den var att det var fel datum, allt annat var högst traditionellt. Vi gjorde det eftersom väldigt många av oss råkade vara bortresta på den riktiga midsommaren och några av deltagarna tyckte helt enkelt att det var lite lattjo att fira en gång till. På det stora hela var det väldigt lyckat, vi kom hem vid fyra i natt, så idag är vi... lite trötta. Vi har käkat pizza och druckit cola på äkta bakismaner och resten av dagen har vi mest dragit runt här hemma och hummat och gäspat och tittat lite på tv och sånt. Det är grymt skönt, faktiskt. 

Ute blåser det typ storm och här i lägenheten ser det ut som om en stormvind dragit fram. Väldigt passande kan man tycka. Vi är alldeles för sega för att packa upp, gräver bara lite i väskorna när vi behöver något och långsamt sprids allt ut över golvet. Det mesta ska ju ändå tvättas, så jag tänker att vi knör ihop allting i en påse imorgon och tar med oss på nästa äventyr. 

För vi stannar inte hemma särskilt länge. Imorgon åker vi upp till Lysekil för att fira lille Bob som fyllde ett år i fredags. Det blir en kort visit för därifrån blåser vi vidare upp till Värmland, där vi ska stanna hela veckan är det tänkt. Det beror lite på vädret, är det skitväder åker vi kanske hem tidigare. Det är mysigt på landet, men det kan bli lite enahanda om det regnar, för där finns liksom ingenting att göra inomhus. Vilket också kan vara skönt i och för sig. 

Men nu ska jag återgå till soffan och tv:n. Så här kommer det att se ut resten av kvällen:

Livet kan vänta tills imorgon...