Kul!

Kul är det när man upptäcker (igen, same procedure as every year) att man har uselt pigment och därmed, trots en hel del pressande på balkongen fortfarande mest ser ut som ett lakan.

Kul är det när man bestämt sig för att skita högaktningsfullt i prinsessdopet och ligger och har det som bäst på balkongen när tanten nedanför öppnar sin balkongdörr och ut från hennes tv strömmar ljudet från (gissa) prinsessdopet. 

Kul är det (faktiskt) när man på väg till apoteket upptäcker att syrenbuskarna en bit hemifrån ser ut att sakna ganska mycket blommor på en enskild fläck och komma på att jag vet precis varför.

Kul är det att komma fram till apoteket och upptäcka att de har sådana där härliga väntstolar i någon form av galon. Såna som man inte kan sitta på utan att bli råsvettig, men att man är för trött för att stå.

Kul är det när det visar sig att alla som har nummerlappar före mig har receptlistor långa som tomtens julklappslista, eller vägrar att ta emot den medicin som apoteket råkar ha inne som har ett annat namn, men exakt samma innehåll som det deras läkare skrev ut och därför sitter och diskuterar detta upprört i en kvart.

Vilket i slutändan leder till att man får sitta extra länge på den fina galonstolen och gotta sig ordentligt när svetten börjar rinna innanför de beiga byxorna och innerligt hoppas att det inte ska synas när man reser sig upp.

Kul (på riktigt) är det när man inser att man klarat sig från blöta byxor och kan trava hemåt utan att skämmas (vilket inte var fallet när jag var tvungen att uppsöka sjukhus i Frankrike för ett par år sen med samma byxor på, då såg jag härligt nerkissad ut).

Kul är det när man kommer hem och är så varm att man måste få av sig de där byxorna så snabbt som möjligt för att byta till shorts, och skär sig på skärpspännet så blodet rinner.

Kul är det att upptäcka att det är mycket svårare att spela Rumble med plåster på höger pekfinger.

Kul är det att på träningen (jo det är sant, jag har tränat idag!) upptäcka när armarna ska flyga runt i luften att armhålorna som man grundligt rakade i morse ser misstänkt stubbiga ut och kommer på att det måste vara den svarta tröjan man hade på sig på väg till träningen. Waste of rakblad, alltså...

Kul är det att efter träningen upptäcka att alla andra ser ganska fräscha ut, medan man själv mest liknar en nykokt signalkräfta i ansiktet.

Kul är det att efter duschen hemma upptäcka att brun-utan-sol-krämen för ben som jag köpte förra våren var glittrig och att det ju fanns en anledning till att jag slutade använda den så snabbt.

Kul är det att gå omkring med glittriga, men fortfarande mycket vita ben.

Kul är det att migränen faktiskt försvann i förmiddags, så att jag fick uppleva allt det här idag!